Blått

Jag är ingen höjdare på att ta bilder...det har jag nog sagt innan också.

Fast jag gör det då och då i alla fall. 

Trots att någon inte tycker att man ska skära av fötter eller huvud eller....ja, det finns ingen hejd på hur ett foto MÅSTE se ut. 

Enligt någon.

Jag fortsätter att ge fan i det. 

Det blir inte världens vackraste bilder, men det blir bilder. 

Annars skulle jag gå där och dra mig för det och då blir det inget alls. 

Instagram är befriande för såna som mig. 

Man kan i princip sätta vad för tokbild som helst och få likes på det. 

Fast jag vill ju egentligen inte ha likes...eller jo, några stycken kanske...men jag vill ju berätta. 

Helst med ord men gärna med bilder som förstärkning. 

Särskilt när jag tänker på färger. 

Det gör jag ofta.

Älskar färger. 

Därför gör det mig ont när jag läser det där Lotta skriver om tester.

Att allt ska delas in och katalogiseras stör mig redan aningen. 

Men att en viss kategor

i/färg skulle vara FEL gör mig vrålarg.

Hur många gånger har jag inte varit ledsen för att jag är en sån där jävla hörn sittare i stället för att vara med mitt i röran. 

Tills någon sa; jamen, du sitter ju där och observerar och sen kommer dina klokheter. 

Tusan också! 

Så hade jag aldrig sett det.

Det här tänker jag när jag sitter på den där färjan som tar oss till Elba. 

Blu Navy, heter den. 

Blå som golvet jag sitter på med vovven.

Blå som Halschakrat;

FEMTE CHAKRAT - halschakrat - blå/kungsblå. Plats på kroppen: strax bakom stuphuvudet. Fysisk påverkan;  hals, mun/käke, tänderna, sköldkörtel.

Hals-chakrat, visar på vår kommunikations-förmåga, hur vi tar in och för ut värderingar och kunskap  Det står också för sann och ärlig kommunikation, det är vårt centrum för känslor som  tillit, glädje, accepterande och förlåtelse .Att yttra sig med respekt och integritet när vi talar om andra..Visar vår bild utåt, vårt yttre jag. Obalanser i hals-chakrat kan yttra sig som stamning, röst- och talproblem, svårigheter att kommunicera, problem med auktoriteter.

Blå som den underbara boken jag läser och som jag känner så igen mig. 

Wild, om Cheryl som drar i väg på Trekking för att läka utan att vara expert på vare sig på överlevnad eller packning. 

Högsta igenkänning där alltså. 

Visst drog jag inte ut på överlevnadsturer men minns en gång då jag kom fram ensam till en ö i Grekland utan att ha växlat pengar först. 

Till och med grekiska banker är stängda på söndagar. 

En tokig en bjöd mig på middag och räddade mig från att gå hungrig till sängs. 

Utan att be om något i gengäld. 

Ja, den tar mig den här boken som är blå.

Känner igen den där vilsenheten och klumpigheten som jag egentligen tror är mänsklig men som på något vis vissa människor klarar bättre av att organisera.

Ni vet de där som inte åker på semester mäkta glada för att de kommit ihåg klipp/bad-skorna i år med för att sen upptäcka, när de liksom redan sitter på fötterna, att det par som lämnades i minstingens rum kategoriserade som för små egentligen var två stycken vänster skor i två olika storlekar. 

När oklumpiga männsiskor kollar två gånger. 

Fast dojjorna är blå de med. 

Det ni!