fredag 27 maj 2016

Meditationstankar

Den allra bästa stunden på dagen är då dörren slår igen för sista man till skola och jobb.
Då andas jag ut ända ner till tårna. 
Inte är det så att jag inte vill ha dem hemma eller att jag är trött på dem eller nåt. Nej inte alls!
Det är bara skönt att börja på en ny dag innan allt bryter lös alldeles själv...jo visst, alldeles själv med hunden. 
Då kör jag min meditation omedelbart. 
Låter liksom orden (som jag fortfarande inte fått in helt...) och musiken bygga ett sorts fluffigt skyddsmoln omkring mig. 
Så att jag kan flyta omkring sen och känna att; jasså körde du om mig på höger sida din lustigkurre, ha ha! Eller; nä nä, jag står inte här i kön med nummerlapp för att jag tror att jag ska bli servad next...nej och åter nej, störst ( i mun) går först. Ha det så bra där framme i kassan, du som kom sist in!

Meditationen hjälper mig att ta allt lite lättare.
Inte bli så upprörd för att rektorns sekreterare ringer och flyttar ett möte hon har med mig till tisdag istället för måndag för att hon har ett "viktigt" möte då...
Min son är välan inget viktigt. 
Lika oviktig som jag. 
Bajs rektorn har säkert massor att stå i och ha möte om och så som är betydligt högre upp än ungdomars välmående. 
Usch nu var jag sarkastisk!
Kanske det tar alla de där  40 dagarna innan det hjälper på mig och inte bara tolv fjuttiga sådana.
Ha tålamod måste jag träna mera på.
Absolut!

Sitter i min trädgård och skriver. 
Runt mig spatserar koltrasten. 
Emellanåt stannar han och sjunger en vacker trudelutt. 
Som en sorts fortsättning på min meditation,
Jag förstår ju inte orden där heller. 
Men vackert det är det.


3 kommentarer:

  1. Du har väl kollat vad koltrasten säger? ;)
    Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade inte det. Tack för att du påminde mig. Och tänk att han bor i mitt träd 😊

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera