Inte kalla folk för höna.

Inte kalla professorskorna i skolan för höna. 

Inte kalla fröken för höna. 

Inte kalla någon för höna. 

-Goddag prof. hö nej jag menar, prof. någonting!

Min son är en latmask. 

Han är unik för att plita ner era tusentals läxor fel och på fel ställen och blanda ihop sidor och ämnen. 

En skitunge. 

Javisst!

Ni är givetvis så petiga med vad ni säger. 

Förstår jag ju att ni inte kan kolla så att alla tjugo vildhjärnorna har koll på er...förlåt, läxorna.

Nähä, elektroniska registret är inte i sin fulla potential ännu. Precis som på högstadie/gymnasie skolan då. Man kan bara lita på betygen som står där...

men inte på frånvaron eller läxor.

Ursäkta men hur går det ihop?

Ja, jag är osedvanligt korkad. 

Snyftar jag, näää då, det är bara näsan som rinner. 

Allergisk mot skitsnack damm, eller nåt ...hulk.

(Förbannat också, sluta tårskitar NU!...detta är inget att lipa för. Du har varit med om värre. Skräpmänniska. Slå näven i bordet i stället. Nu!)

Irriterade läraren tvärstoppar när jag pekar på utlåtandet som de också har. 

Min son har rätt till en personlig plan. 

Var i helskotta är den?

Nåja, jag säger inte helskotta.

Det blir mera; snyft...här står...snörvel...att han ska ha rätt till det...snyft!

Läraren piper iväg och ska hämta pappren som visst finns klara. 

De bara låg där och väntade på att jag skulle komma rytande. 

Tillbaka kommer hon, två näsdukar senare, med klassens speciallärare i hasorna. 

Senare går jag därifrån förbannad på mig själv men med kopior som jag tiggt mig till av vicerektorn som försäkrat mig att det är min rätt och inget att alls varken tigga eller skämmas över. 

Men jag skäms. 

Skäms över att jag fortfarande inget förstår.

Att mina ungar först får skitbetyg, som hotar om närstående kuggning, och sen aktiveras hjälpandet. 

När de liksom redan ligger där nere och krälar och tycker att inget ändå är värt att plugga för.

Skäms för att jag också är en sorts lärare som innan jag satt och bölade på mellanstadiet varit och skrivit på ett likadant papper på gymnasiet som enligt lag skulle ha varit klart i november men skrevs i förrgår. 

I det pappret står det bland annat att min son har problem med att följa regler...

Nej, jag ska inte kalla lärarna för hönor. 

För det är synd om hönorna.