Så underligt att jag skriver om ahimsa/inte döda eller göra illa, samma dag som terroristerna slår till.
Så underligt att jag satt på t-banetåget kvällen innan och tänkte konstiga tankar.
Tankar om att vi inte vet när saker och ting ska hända.
Tankar om att det skulle kunna hända att en galning börjar skjuta där inne, långt nere i underjorden och min tid med det är ute.
Att någon/några kan bestämma att nu ska ni dö.
Agera bödlar.
Att vissa folkslag får mer uppmärksamhet än andra.
Det också...
Såna funderingar...
Det är så förvirrande med dom där tankarna...att dom ens ska behöva finnas.Om våld och död. Skrämmande.
SvaraRaderaHänder att jag tänker dom också. Allra helst på tunnelbanan. Eller på pendeltåget i Arlandatunneln.
Och det är väl det som är syftet med terror. Att skrämma, få människor att huka sig, foga sig efter andras fanatism.
Så händer det hela tiden, världen runt. Och det är lika vidrigt överallt.
Så, en mjuk söndag till dig. Kram!
Tror inte det är konstigare än att vi ibland drabbas av katastroftankar. Jag känner igen det och oftast är det situationen, platsen som gör att man tänker på det. Jag tänker ofta när jag går på Stockholms centralstation att här skulle det kunna hända något otäckt. Tror att allt som händer i världen plus det som man ser i filmer och annat påverkar en till att tänka på sådana saker. Tragedin i Paris gör ju att man får ett scenario till att hålla i schack. Det är svårt att förhålla sig till- Kram
SvaraRaderaKanske det är så att vi ger Paris mer uppmärksamhet för att det kunde ha varit vi eller våra nära och kära, ett resmål som är nära oss... Det är hemskt att folk ska behöva att gå omkring och vara rädda. Kram
SvaraRadera