onsdag 11 februari 2015

Vardagstragedi

Kanske var det tröttheten.
Kanske var det ren och skär; "nu skiter jag i detta".
Möjligtvis skulle det bara hända förr eller senare. 
Det där att jag glömde plocka undan sönernas skor från hallen där hunden sover om natten...
Vill minnas att jag hojtade ett; "snälla ni lägg skorna i skohyllan!".
Men det ekade tomt som vanligt. 
Så det var väl den där sista gesten jag alltid alltid utför innan jag drar mig till kojs. 
Svepa med sig hela bunten dojjor in i skohyllan som står strax innan vårt sovrum.
Fast inte igår kväll.
Detta var gjort för tragedi.
Under natten sov inte hunden hela tiden. 
Givetvis!
Han måste ha vaknat upp och tänkt typ; " fy farao va tråkigt!"
Och så stod de där; de vita Air, någonting, förbaskat onödigt dyra, Nike.
Klart att de lyste i ögonen på en bitgalen liten hund som nyss fyllt ett år och har dödens tråkigt när vi sover. 
Ett livsviktigt j....la plast spänne fick sätta livet till och banne mig om hundkräket inte ätit upp hälften,
tänker jag då jag efter att ha krypit omkring på det dammiga golvet bara hittat en stackars halva. 
Nåja, det kommer alltid ut andra vägen. 
Det vet jag ju. 
Detta var det minsta problemet. 
Om man är tretton år och bara lever för de här, obegripligt, livsviktiga skorna så kanske ni förstår att världen rasade i morse. 
Inte kunde han gå till skolan. 
Andra skor fanns inte till hands då jag just rensat ut ordentligt och han ändå tvärvägrar att sätta något annat än Footlocker skor på fötterna.
Visa sig ute med gympaskorna han använder just på gymnastiken ska vi bara inte tala om. 
Körde upprörd minstingen till skolan. 
Vänninorna tröstade. 
Mannen röt. 
Summan av kardemumman är att jag just nu är sisådär 110 euro fattigare.
Eller nästan, vänninorna hjälpte till. 
Plus att jag lämnat in sönderbitna skorna till lagning hos den där unge flamenco lyssnande skomakaren. 
Så nu jädrar ta mig ska vi kunna åka iväg till Svenska skolan åtminstone.
Jobba måste jag ju bara. 
Inget snack om saken.
Hur ska jag annars få ihop pengar till alla dessa dumheter.

5 kommentarer:

  1. Underbar läsning, snacka om vardagstragedi, verkligen. Kan riktigt se eländet framför mig och känna tonåringens känslor :-) Då kan det vara livsviktigt med rätt skor... Här har det också varit hundtragedi några nätter med en 57-kilos hund med största tratten på huvudet, som nätterna igenom klonkar i ett metallräcke, skrapar och låter och väcker bebisen. Då är han inte så dyr :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej men oj, vad har hänt med din vovve?

      Radera
    2. Är du säker på att du vill veta? Analsäcksinflammation, analsäckar som brustit och en aggressiv infektion i det :-D Luktar inget gott alls.

      Radera
    3. stackare! Vi hade en Cockerspaniel som hade massor av såna problem. Inget kul alls.

      Radera
  2. Hundliv! Tonårsliv! Liv!
    Ja jösses, det går att skratta i efterhand ;)
    Kram och sånt!

    SvaraRadera