Tänk er att landa på en annan planet. (Blogga varje dag 232)

Tänk er att sitta på en middag och kanske hänga med på vad som sägs lite sisådär. 

Hon hade ju inte haft några större problem att lära sig språket.
Språkinlärning gick lika bra som matteinlärningen hade gått dåligt.
Det var bara det att i det verkliga livet så talar en italienare mycket fortare än de gjordes på lektionerna.
I det verkliga livet satt hon där och väntade på den där pausen, som alltid finns i en svensk konversation, så att hon skulle kunna få ordet.
Ingen paus kom.
Man talar över varandra.
I varandras snack liksom.
Och gärna med hög röst.
Så hon höjde rösten för att säga det hon faktiskt tänkte och då blev det knäpp tyst runt bordet.
Allas, precis allas, blickar vändes mot henne.
Mannens förfärade uppsyn sa att hon gjort allt helt galet och inte alls fattat koden på något vis i världen.
-Är du arg? sa han och då kände hon tårarna i ögonen.
Nej, jag vill bara säga en sak...men det var inget viktigt...