När jag babblat färdigt om hur jag liksom njuter av naturen och att vara ute, vältrar mig i löv och hundbajs, ja då kommer den över mig den där längtan.
Den som jag inte riktigt vet om jag ska kalla den just "hemlängtan" då hem ju är här i Italien. I Rom...
Den som jag inte riktigt vet om jag ska kalla den just "hemlängtan" då hem ju är här i Italien. I Rom...
Fast den gnager till ordentligt.
Jag kanske inte kommer till Sverige till jul heller.
Ett hugg känns det som.
För lite innerst inne är ju även Sverige Hem...fortfarande och kanske för alltid.
För lite innerst inne är ju även Sverige Hem...fortfarande och kanske för alltid.
Det finns en e-butik som heter hemlängtan.
Man kan köpa allt möjligt som är svenskt där.
Men jag är inte ute efter varken saker eller maträtter.
Nej, jag vill ha den där luften, jorden...
jo, människorna också.
Givetvis.
Kollar i min almanacka och ser till min fasa att min far fyller 70 i februari när vi förmodligen ska flytta.
Nej...men....!
Egentligen vill jag åka nu, meddetsamma, bums...
Jag tycker det är så spännande att läsa om ditt liv i Italien, och tänker på hur mitt liv kunde blivit som ditt. Du har säkert skrivit om det men jag är jättenyfiken på hur det kom sig att du kom dit och hur det har gått, med kulturkrockar och sånt. Själv var jag redo för att flytta till Sicilien (älskar, älskar Sicilien, blir alldeles tung i hjärtat när jag tänker på den ön för den betyder så mycket). Men innan avfärd så träffade jag min man och mitt liv blev ett annat.
SvaraRaderaJa, du...kanske jag ska ta och köra min story...
RaderaJag som aldrig haft en tanke på Italien semestrade lugnt i Grekland och gick rakt på honom som nu är min man...
Återkommer.
Åh Marika,det kan inte vara lätt. Hem är väl där man har sitt hjärta tänker jag och du kan väl ha det på fler ställen? Rötterna man har är ju också väldigt viktiga och dominerande ibland. Så känns det för mig. Och du, vilka underbara bilder! Kram
SvaraRaderaTack Annika! Jo, mitt hjärta är ju lite delat. Absolut. Kram
RaderaJaaa, skriv din historia! Vi är fler som är nyfikna! Kram!
SvaraRaderaTa mig tusan om ni inte peppar mig alltså.
RaderaÅterkommer som sagt. Kram
tror jag förstår... ibland längtar jag till Luleå som är min hemstad.. längtar efter allt det där vanliga och trygga...dofter, dialekten, människorna, sandstränderna, gatorna, knarr under vinterskor, ljusa sommarnätter... KRAM <3
SvaraRaderajust precis Kram
Radera