Barnasinnet kvar (Blogga varje dag 131)

För ett antal år sedan fick min man en mini Zen trädgård av mig i present.

Han tog den genast med till sitt kontor och där har den fått stanna kvar.

Så berättar han en kväll om hur en utav hans arbetskamrater har för vana att smyga in och rita dit snoppar i sanden när min man är ute. 

Detta har blivit en rolig lek.

Min man smyger på arbetskamraten för att försöka få fast honom.

Kollegan blånekar naturligtvis.

Förkunnar högljutt för de andra arbetskamraterna att det är lögn och förtal.

Han har aldrig gjort något så lågt.

Fast han passar på att tala om att han inte gillar den där vanan min man har att låsa in trädgården när han åker på semester...

Och så en dag ser mannen honom runda hörnet och gå in då han själv är ute ur rummet. 

Han smyger dit och ta da, den galne penis- ritaren är fast. 

Det finns bara ett problem.

Sanden är orörd. 

Min man som är en särdeles enveten typ lyfter Zen trädgården och där under ligger ett papper med en prydlig snopp dit klottrad. 

Jag behöver väl inte säga att barnen ligger dubbla när han berättar detta. 

Han säger att det finns människor på det där kontoret som tycker att de är oerhört barnsliga och borde sluta med sånt trams.

Jag tänker att det är just de här små "trams-grejerna" som kan göra ens dag.

Att skoja friskt utan att någon blir skadad. 

Några minuter varje dag.

Det om något är väl att ta väl hand om sitt inre lilla barn.

Ni vet, det där lilla som roar sig med lite.

Som inte behöver ta allt på blodigt allvar.

Jag tror att vi verkligen måste värna om det. 

Busa mera.

För att skratta mera.