Det är nyårsafton.
Vi är hos min faster i skogen i Skånes hjärta.
Luften är fri från både regn och vind och därför tänker jag att jag visst kan släppa i väg den där kinesiska lanternan som jag köpt.
Går ut strax innan tolvslaget.
Full av god vegetarisk mat och vin...en snaps också faktiskt...
Min faster är en mästare på att laga veg- mat.
Baka också.
Därför lullar jag omkring lite som en spärr-ballong.
Full av mat och väldigt glad.
Har smugglat med mig en av min farbrors tändare.
När det blixtrar och ryker och är allmänt färgglatt omkring mig sätter jag eld på lanternan.
Den stiger tjusigt upp upp och upp.
Jag hinner önska något precis innan den fastnar i ett träd.
Minstingen får lite panik och jag håller andan när den långsamt släcks högt där uppe i trädet.
Vilken tur i oturen/oskickligheten att trädet inte tog eld.
Tur att det regnat så mycket på sistone att allt är så blött att nog inget kan ta eld.
Dagen efter tittar jag uppåt.
Kvar hänger slamsor av min fina lanterna.
Så där som man ser ibland på promenader och undrar lite om hur i alla världen pappersbitar hamnat där.
Det behöver jag inte undra. Jag, var det ju som orsakade denna förorening.
Däremot undrar jag var min önskning nu tog vägen.
Ska allt gammalt hänga kvar?
Fastnade det jag önskade på tvären?
Inte vet jag...
Det återstår att se.
Vi är hos min faster i skogen i Skånes hjärta.
Luften är fri från både regn och vind och därför tänker jag att jag visst kan släppa i väg den där kinesiska lanternan som jag köpt.
Går ut strax innan tolvslaget.
Full av god vegetarisk mat och vin...en snaps också faktiskt...
Min faster är en mästare på att laga veg- mat.
Baka också.
Därför lullar jag omkring lite som en spärr-ballong.
Full av mat och väldigt glad.
Har smugglat med mig en av min farbrors tändare.
När det blixtrar och ryker och är allmänt färgglatt omkring mig sätter jag eld på lanternan.
Den stiger tjusigt upp upp och upp.
Jag hinner önska något precis innan den fastnar i ett träd.
Minstingen får lite panik och jag håller andan när den långsamt släcks högt där uppe i trädet.
Vilken tur i oturen/oskickligheten att trädet inte tog eld.
Tur att det regnat så mycket på sistone att allt är så blött att nog inget kan ta eld.
Dagen efter tittar jag uppåt.
Kvar hänger slamsor av min fina lanterna.
Så där som man ser ibland på promenader och undrar lite om hur i alla världen pappersbitar hamnat där.
Det behöver jag inte undra. Jag, var det ju som orsakade denna förorening.
Däremot undrar jag var min önskning nu tog vägen.
Ska allt gammalt hänga kvar?
Fastnade det jag önskade på tvären?
Inte vet jag...
Det återstår att se.
Du fortsätter skriva på ditt poetiska språk ♥
SvaraRaderaKram och du, jag är säker på att din önskan kom iväg ändå!
Tack för poet-kommentaren!
RaderaDen gjorde mig glad.
<3
*niss* önskningen var så vild så den slet sig loss. Tror jag. Kram
SvaraRaderaHa ha...tänkte jag inte på!
RaderaFår kanske coola ner mig med mina önskningar.
Kram
Det var många thai-lyktor i vår lilla stad blandat med fyrverkerier. De blåste iväg fort och högt som tur var. Men vi fick hålla upp dem länge innan de kunde lyfta. Tur att det gick bra och inte brann. Bättre lycka nästa gång:-) Kram
SvaraRaderaJa, verkligen. Bättre lycka nästa gång.
RaderaKram
Jag tror att din önskning kom iväg ändå. Den positiva tankens kraft du vet. :-)
SvaraRaderaGod fortsättning på det nya året Marika!
Stor kram <3
God fortsättning på det nya året önskar jag dig med Carina!
RaderaKram
<3