När jag satt och pillade på min gitarr häromdagen fick jag tag i en notbok med lite låtar som jag inte spelat på evigheter.
Det var Evert Taube, gamla folkvisor och Olle Adolphsson.
Tusen minnen kom till liv när jag gick noggrant igenom " Det gåtfulla folket".
Beppe Wolgers...visst var det han som skrev den...
Går in på youtube och hittar den.
Är helt plötsligt tillbaka i min barndom.
Jo, visst var det så.
Beppe.
Godnattstunden.
Och alla de där underfundiga vackra visorna...
Som vi satt och sjöng varma...eller ljumma....eller iskalla, sommarkvällar i farmors trädgård.
Tacksamheten sköljer över mig.
Tacksamheten för att faktiskt ha haft en underbart lycklig barndom.
Visst finns tråkiga minnen där med.
Ploppar upp när man minst anar det...
Fast mest var jag lycklig.
Glad där i det gröna.
För grönt var det hur det nu än var med värmen...
Faktiskt spelar det ingen roll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar