att man längtar bort ibland. Det frågar jag mig just nu. Längtan är stor och blir ännu större när saker runt omkring mig tycks så "deja vu" och negativt. Den där super mamman som är övertygad om att hennes son är den som aldrig hittar på bus och därför ett sorts offer, en stackare som måste genomleva skolgången med en bunte apungar...ja, min är ju så klart apunge. Henne har jag redan råkat på. Fast i andra sonens klass. Lärarnas klagande på "icke skolariserade" barn kan jag också utantill. Så som det där gåvo köpandet till den där läraren för- att - hon - gjorde - sitt - jobb - vilket - i - och - för - sig - är - ovanligt - då - de - andra- är - mera - upptagna - med - att - facebooka - och -sådant. Suck...trött trött suck!
Då drömmer jag mig bort. Flyr in i min lilla värld. Med mig tar jag man och barn. Vi åker dit det är varmt skönt. Där var och en kan göra det den tycker allra bäst om. Typ jag yogar och simmar. Barnen och mannen dyker.
Fast en dröm är det ju. I alla fall än så länge.
I morgon måste jag bita ihop och gå på betygsutdelningen i minstingens klass. Höra i vilka lianer han svingat sig under vems lektion typ. Får försöka att inte spy Vygotskijs lekteorier i ansiktet på dem. Måste också låta bli att prata illa om den där galna gardinklädda varelsen som ska föreställa klassrepresentant. Det är ju hon som har den lille "Mozarten".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar