The power of yoga

Läser om hur Yogan förändrar liv. Hur den fungerar som rehabilitering. Yogans förmåga att inspirera. Få tillbaka livs lusten. Hjälpa en att komma igen efter en svår olycka. Som plåster på en stor förlust...
Tänker på hur det är för mig...Hur det blivit...
Det jag säger till min yoga lärare, när han frågar hur jag har det, är precis så jag känner; yogan har hjälpt mig att hålla själva mitt Jag separerat från min sjukdom.
Det är min kropp som är sjuk och behöver mediciner. Inte jag. Jag är frisk.
Visst blir jag ledsen ibland. Smått tokig och arg. Att ha mens i över två veckor är inget kul för själen heller. Det finns inget att göra åt det. Så jag fortsätter med mina asanas. Min meditation. Chakra meditationen. Skickar energi till nedre delen av min kropp. När jag ändå är där...lite till dumma högra armbågen som av någon anledning gör ont sen någon dag tillbaka. Det här kan jag givetvis inte säga till mina läkare. Att jag faktiskt tror att jag kurerar vissa av mina problem själv...Trollkvinna?!
Men faktiskt gör armbågen mindre ont efteråt. Faktiskt avtar mensen.
De sprider information på sjukhuset om yoga kurser. Fast då är det avslappning man trycker på. När jag är mitt elakaste jag tänker jag att det är för att patienterna inte ska komma dit och bombardera dom med ilskna frågor. De är ju bättre för läkarna om de seglar in som i ett töcken och låter sig medicineras utan motfrågor.
Fast egentligen vet jag ju att det inte är så. Som sagt är det ju så jag tänker när jag har en svart dag. Dagens läkare har också börjat komma tillbaka till gamla metoder. Man vet att yogan fungerar.
Jag pratar grönt te, aloe vera och essiac med en kvinnlig onkolog. Hon säger att de inte alls är emot att man tar ört preparat. Faktiskt har man sett att människor som använder sig av just sådana reagerar mycket bättre än många andra. Blir snabbare friska. Hon säger att det som är bra för dig ska du göra.

Jag tror att det är tron på det man använder sig av som ger resultat.
Jag tror på Yogans kraft.