Att ha ont fast det inte gör ont...

Det gör ont idag. Fast jag vet inte vad det är som gör ont. Psykiskt är det. En oro som mal. Förstår inte riktigt varför.
Jag kan ju det här nu. Vet vad som väntar i morgon. Tredje gången. Ändå. Vill inte... Ville inte gå och ta prover i morse heller men mannen fick i väg mig. Vill inte jobba heller. Kommer att göra det i alla fall. Det hjälper mig ju.
Allra bästa vore om jag kunde gå i ide' nu. Sova i sex månader. Sen var allt över.
Men det går ju inte. Tyvärr!
Eller kanske åka till något vackert ställe. Varm och vackert. Läkarna kunde ju komma dit. Göra det dom måste och sen dra igen. En gång var tredje vecka...det kan dom väl?

Drar en djup suck och konstaterar att det här måste jag verkligen gå igenom. Hur vet jag inte. Är ju redan trött på det hela. Fast jag har sex gånger kvar efter i morgon. Trött fast jag egentligen mår bra. Har jag rätt att vara det?

Det finns ju faktiskt de som mår otroligt illa varje gång. Inte jag. Oförskämt bra mår jag ju. Som om man inte får det...


Ussscchh! Skärpning! Koncentrerar mig på mina dagdrömmerier...det här drömmer jag om;