Okej! Jag blir opererad den 25 oktober. Allt har gått så fort. "Brösttryckaren" bestämde snabbt att jag ska opereras. Han har många års erfarenhet. Dagen efter skickade han mig på akut mammografi hos en radiolog-kompis. Hon fullständigt klämde mitt stackars mini-bröst gult och blått. Sen ringde hon specialisten/brösttryckaren/kirurgen och sa att han hade rätt. Jag har en tumör strax bakom bröstvårtan.
I går var mannen och jag och träffade specialisten igen. Så blev det bestämt. Jag borde slippa chemio enligt honom. Bara strålning. Det kändes som om han pratade om någon annan. Inte mig. Om estetisk operation efter, bröstvårtan kanske måste bort...Kämpar för att inte må illa...inte svimma...det här kan inte handla om mig...
Jag vaknar liksom till när han försöker lägga operationen till nästa lördag. Nej nej, inte mitt under mensen! Vad ni vill, men inte under mensen. Åtminstone att jag får slippa det.
Märker att mannen är mera skärrad än vad jag är.
På eftermiddagen ringer han runt till kompisar som varit med om liknande. Hör vad andra tycker.
Jag ringer mina föräldrar. Min mamma ber mig vara lugn och tänka på min moster. Hon lever fortfarande många år efter operationen.
Så ska den är skiten ut den 25.
Ut ska den.
Den ska inte få mig på knä!
Marika! Va skönt att det går snabbt med beslut ibland. Och du är stark, den får dig inte på knä. Jag finns bredvid och följer dig. Kraft och kram!
SvaraRaderaJag läser ikapp här hos dig och blir alldeles kall. Skönt att det gått snabbt med sjukhusgången och besluten, men så oerhört jobbigt med all oro. Jag sänder mina böner för att allt ska gå så bra det bara kan och att du ska känna din styrka igenom det hela. Kramar!
SvaraRaderaTack Annika tack K känner styrkan ni skickar!
SvaraRaderaKram
Jag höll andan när jag läste. Men från och med nu andas jag för dej och ber böner på mitt sätt. Stark är du, stark ska du förbli! KRAM!
SvaraRaderaTack Nina! Du kan inte ana vad det betyder för mig...
SvaraRaderaKram
En stor stor kram.
SvaraRaderaDet kommer att gå bra. Hade en arbetskamrat med samma problem, och allting gick bra.
jag ska tänka på dig.
Ledsamt att läsa att livet gett dig en sådan käftsmäll, men tillika trösterikt att läsa att alla arbetar för dig. Jag är med på ett hörn och hejar! Jag skall rikta kraft och kärlek mot Rom vid nästa meditation. Tar du emot? En stor kram till dig Marika!
SvaraRaderaCamilla