Stopp

Tänker inte ta mer skit nu. 

Absolut ingen förståelse för att jag springer hela dagen för att köpa present till en unge som fyller år och har bjudit in till fest två dagar innan, medan jag organiserar det bästa för sonen med bruten fot och hund och lunch och kvällsmat. 

Noll tolerans på att min skitunge, samme som är inbjuden på skjuta skjuta festen, uppnosigt konstaterar att han inte alls måste följa med mig hem från ovannämnda fest omedelbums bara för att jag sladdat in och parkerat på busshållplatsen (förbjudet om man är petig) efter jobbet- mosig, och dessutom ger mig mellanfingret.

Ingen alls ömmande moderskärlek som får mig att väja inför mitt beslut att förbjuda samma sympatiska son att gå hem till en kompis i morgon vid lunchtid istället för att göra läxor med tutorn och kanske slippa bli kuggad.

Verkligen under all kritik att jag fortfarande försöker översätta det ungen skrivit i sin skol-dagbok och som han själv vägrar att förstå samt att jag blir illamående över hans nonchalans. 

Vad håller jag på med egentligen?

Vill han gå om året så får han väl för tusan göra det då. 

Inte stör det mig. 

Jag kanske till och med kan sova bättre på nätterna om jag släpper det. 

Ja, just det.

Good bajs, med att vara så där förbaskat förstående!

Ska sluta tänka på att han egentligen ville gå på den där onödiga Romix-mässan. 

Skiter rent ut sagt i det. 

Punkt slut!

Så där ja, nu får vi se hur det går med resten.