Gissa var jag har varit!

Kvinnan jag har möte med är egentligen en snäll kvinna. 

Ändå gör hon mig ont. 

Det här är inget vackert alls fast det blir det sen. 

Sen när hon jobbat färdigt med gnuggandet och skrapandet.

Jag stirrar in i det där förfärligt starka ljuset och tittar snabbt bort igen. 

Förstår varför man behöver det men gillar det inte. 

Gör mitt bästa för att inte grimaser för mycket även då det gör nedrigt ont. 

Jag har mig själv att skylla skulle ha varit här för länge länge sen. 

Snälla kvinnan säger det. 

Inte förebrående eller så. 

Mera som ett konstaterande. 

Jag får lida pin och spotta blod.

Så är det bara. 

Denna blåklädda kvinna är inte bara snäll, hon är detektiv också tyvärr. 

Fem hål finner hon. 

Jag säger "åh nej!" på ett grötigt vis, munnen är ju upptagen. 

Fläckar hittar hon också här och där. 

Jag tänker : "är det inte slut snart på denna roliga halvtimme ".

Efteråt står jag där med provpåsar och tuber att få med hem. 

Om man är kund ska man ju få något på köpet.

Checkhäftet har jag i högsta hugg när trevlige och alltid glade mannen dyker upp.

Tyvärr måste vi träffas igen alltför snart säger jag när han undrar hur allt står till. 

Skrattet bubblar när jag säger att hur fantastiskt kul jag tycker han är så vill jag liksom ogärna det. 

Någon annan har redan sagt det där. 

Att de skulle vilja träffa honom under andra omständigheter. 

Kan ni gissa var jag varit?

Och vart jag ska tillbaka...