Jag kan inte undvika att känna av farmors närhet, fast hon fysiskt sett inte är här, då jag är i Sverige.
Hennes ord om att man äter så mycket mera än man egentligen behöver kan jag höra varje gång jag sätter mig vid ett dignande bord, som tycks vara praxis, till jul och nyår. Om det handlar om ett kaffebord eller matbord så skapas det stora berg av mat och kakor som snyggt lägger sig i magen om man tillåter det.
Jag har ju svårt att låta bli, men när jag hör farmor så saktar jag ner lite och det blir bra.
Inte perfekt, men bra.
Sen tar jag mod till mig och frågar den där personen i min närhet, som jag fått sura både blickar och ord från de senaste dagarna, om vi kanske ska ta en tur till affären med snygga kläderna...
När oförklarliga bortförklaringar först haglar, bittert snack om samtal med sjukhuset som inte alls hör dit, tänker jag intensivt på min hemma psykolog; farmor som sa att vederbörande inte menar att såra oss.
Att hon mår illa själv.
Att egentligen skulle hon vilja skrika; jamen så kul att du frågade mig!!! Ska genast gå och göra mig i ordning.
Istället lirkar jag.
Håller lite med om att olika instanser inom landstinget borde lära sig tala med varandra i stället för att boka besök med samma patient på två olika ställen i två olika städer med bara två timmars mellanrum.
Berättar lite om galenskap som händer i italienska vården.
Helt plötsligt kan hon tänka sig att ringa en annan dag.
Därefter går hon in och duschar.
Sen shoppar vi loss.
En tacksamhets tanke stor som ett hus skickar jag till min farmor igen.
Att jag inte lät surheten vinna.
Att jag vet att farmor också blev galet ledsen när hon utsattes för detta onödiga gafflande.
Tuggandet om dumheter som inte leder någonstans kan vi vara utan.
Fast vi måste själva förstå och kunna ta vara på den klokheten.
Visst faller jag också dit ibland.
Ibland tjafsar jag.
Ibland blir jag ledsen över tjafset.
Men inte idag.
Då tar jag bara till mig farmors praktiska råd.
Och i morgon kanske ni rent av råkar ut för en out-fit bild med nya kläderna.
Ha ha ha!
Så fint Marika. Du är klok som kan se bortom, man orkar inte alltid det men när man gör det är det skönt. Hoppas du gick helt bananas i affärerna när det äntligen blev lite shopping :) Kram!
SvaraRaderaBästa farmor och bästa du! Säger som Annika, det är en gåva att se bortom och kunna skala av det obekväma. Kram och hoppas du har en fortsatt skön vistelse i hemmalandet ♥♥
SvaraRaderaKramkram!
Så underbart att du har farmors ord med dig. Även om hon inte fysiskt är där. Och va fint att du inte blev sur utan fortsatte försöka. Hoppas de blev en trevlig tur till affärerna. Kram
SvaraRaderaKlok farmor!
SvaraRaderaAlltså det är svårt ibland med människor som inte mår bra och projicerar det på andra.
Jag har också en sån. Som jag älskar väldigt mycket men som det ibland haglar elakheter ifrån.
Nu när jag läser dina fina rader så tänker jag att det har varit för mycket tjafsande ett tag.
Att jag behöver träna på att vara lite större igen. Ha förståelse.
Tack för att du påminde mig om det!
Kram Hannis
Så fint och en sån klok farmor. Skönt att hon fortsätter att vara med dig. Var det inte ganska nyligen som du också fick en person som var arg och sur att vända genom att vara vänlig och vänta in med hjälp av farmor?
SvaraRaderaCarina