och noll Påskkänsla.
Kände att det skulle bli skönt att vara lite hemma utan att köra runt så mycket och få surdegar gjorda, jobb saker ordnade...
Då började mannen rabbla upp andra saker som borde göras NU.
Satt där och tittade mig omkring och fick syn på en inbetalning jag också borde ha gjort...typ i januari.
Det är till en djurskyddsförening, vanligtvis viktiga saker för mig...
Hur kunde det bli så här?
Förstår inte...
Vart tog morgonen i går vägen?
Jo, jag satt av tiden i väntrummet hos läkaren med stora pojken.
Glömde av att få medicin till mannen.
Han har maginfluensa, en envis sådan.
Det hade stora pojken med.
Känns som om sjukdomarna stannar kvar hela vintern och våren i år.
Det lilla faktum att en barnläkare här inte gärna skriver ut mediciner till vuxna, plus att jag inte tror på att bombardera sig med piller stup i kvarten, tror jag inverkade.
Rebelliska jag som sen får äta upp alltihop själv.
Dumt!
Så idag får jag lösa detta, någonstans på to-do listan.
Mobilen, som jag lite börjar avsky, ringer igen.
Jag har parkerat för långt från trottoaren någon har kört på min ena sidospegel igen.
Suck!
Detta plus att stora pojkens cykel behöver komma iväg till reparation.
Just do it, baby!
Just do it!
En sak i taget. Ett steg framåt (några bakåt).
SvaraRaderaHälsningar från en annan utan påskkänsla - ärligt den högtid jag aldrig känt något... alls... inför.
Kram och hoppas du hinner och kan vila mellan varven kära du!
Tack fina Nina! Jag har egentligen alltid gillat påsken...våren...gillar det där med gult! Fast i år. Kram tillbaka!
RaderaAsch, påsken behöver inte firas eller pyntas, tycker den är så kravlöst skön. I år har jag pyntat lite och det betyder lite påskliljor några små buddhor i ett ris och lite glittrande ägg i ett annat ris. Men det går lika bra utan tänker jag. Det låter som du har det rörigt, men du vet, det ändrar sig alltid, säger som Nina ett steg i taget. Varma kramar!
SvaraRadera