Även om det finns vissa perioder i ens liv då det inte verkar som klockan tickar på alls så gör den det alldeles säkert.
Hon jobbade på med den där lilla killen som naturligtvis tog hennes hjärta.
Lärde sig att italienska barn helst inte ska smutsa ner sig, bör hållas inomhus och lära sig i tid att när mamma säger att hon kommer om en timme så kan detta innebära tre timmar senare.
Samtidigt gick hon en påbyggnads kurs i italienska på eftermiddagar.
Där satt hon helt plötsligt och talade italienska på kaffe pausen med en dansk utan att blinka.
Efter en stund tittade de på varandra; varför pratar vi inte skånska och danska nu då?
Vet ej, men det går bra så här.
Och så blev det att hon gled obemärkt allt mer och mer in på italienskan utan att det var någon stor business med det.
Andra små detaljer hon lärde sig den tiden var att ta med sig ett paraply då hon åkte till finaste språkskolan även då det inte regnade. Hon skrattade högt då hon fick det rådet men redan dagen efter hade hon paraplyet i högsta hugg. Inte tänkte hon stå där och tvätta bort fågelbajs från nattförberendande småfåglar på kappan varje dag inte.
Så visst fick hon tiden att gå.
Vips så var det april.
Men det tar vi i morgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar