Grönt är skönt.

                                                                                    Blogga varje dag 72

Rom är en grön stad.

Som tur är.

Vi har två mindre parker i närheten av där jag bor...eller villor.

För de var ju det en gång i tiden.

Den ena heter Villa Leopardi och gjordes av en arkitekt som hette Leopardi på 1800-talet. 

När minstingen var nyfödd renoverade de parken.

Återinförde de gamla kringelikrok vägarna från förr och la in nytt bevattningssystem...som visserligen aldrig har fungerat...men ändå.

Mitt i parken ligger områdets kommunala bibliotek. 

Till denna park går jag varje morgon med min kompis- sugne valp.

En hel hop med hundägare brukare det samlas där innan jobb och skola.

Fast i morse hade Wish så bråttom att väcka mig att varken park eller hund-vänner var redo.

Vi gick en tur runt omkring i stället.

Drömde mig bort då jag promenerade på en privat väg längs parken. 

Fina trädgårdar och vackra terrasser.

Tänk om...

Tog en bild på vackra men fallfärdiga stallet.

Ja, faktiskt lär detta ha varit ett stall.

Nu har man inga pengar till renovering.

Annars skulle det bli ett fint museum...eller varför inte en te och kaffe stuga...

 Lite senare fick jag minstingen med mig till den andra parken.

Villa Chigi som anlades av en kardinal på 1700-talet.

Favoritstället är uppe på en kulle under en vacker alm.

Tyvärr är alla områdets ohyfsade människor där med, för det ligger fullt med cigarett fimpar och glasbitar överallt.

Bänkarna är söndriga.

Fast det slår mig hur underbart mycket gröna stora plättar vi har här.

Fantastiskt om man tänker på att man är mitt inne i en miljon stad som Rom.

Visst har vi det bra även om vi måste stanna i stan.

De gröna klickarna räddar oss.

Och på bara ett litet avstånd till finns den andra parken i storleks ordning i Rom.

Min favorit alla gånger Villa Ada.

Fast dit får vi gå när valpen orkar lite mera.

Så visst är det oaser det där Villorna.

Jag lever dem precis som jag gjorde när barnen var små.