Ett gott skratt förlänger livet...

Vi turas om att hålla i lektionen.

Det är en utav mina arbetskamrater som är på tur.

Öland står på programmet.

Naturligtvis kommer hon in på fyrarna. 

Långe Jan.

Långe Erik.

På något vis känner hon att hon måste rita upp en fyr.

Förklara bättre.

Och det är när hon står där och har gjort den där Långe som "sprutar ljus" som hon inser vad det blev.

Röd i ansiktet säger hon; oj! och suddar ut allt igen.

Men jag har sett Gösta Ekman framför mig och kommer igång att skratta.

Det är tur att jag bara är lite åhörare när jag tvingas gå ifrån.

Ta ett djupt andetag.

Kvällen fortsätter sådär.

Jag har bus-skrattet i mig och kan inte sudda ut Papphammar från mitt minne.

Om det är sant att man förlänger livet så har jag alldeles säkert gjort det den här kvällen.

Så sant som jag förmodligen fortfarande är kvar i kiss och bajs åldern.