måndag 17 september 2012

Om hår och sånt...igen


Vissa dagar tittar jag på mig själv i spegeln och tycker att jag ser precis lika bra ut som alla försöker övertyga mig om.
Andra dagar är det en galning som stirrar på mig med konstig färg och form på håret.
Någon som jag inte alls känner igen...eller är alldeles oförståeligt lik min mamma...

Istället för att vara glad över allt som är på väg åt rätt håll så tjurar jag som en envis tvååring...eller som min egen åttaåring just nu gör för att han inte vill äta grönsaker.
Jag vill ha långt hår och fina naglar med en gång.
Jag vill inte längre ha något som helst som påminner om det jag gått igenom. Tack!

Läser att det kan ta flera år innan allt återställs helt i kroppen efter cellgiftsbehandling.
Därför borde jag vara glad när jag ser framstegen.
Därför letar jag bevis på att det verkligen är så.

Om någon skulle komma och se när jag håller på och plåtar mig själv, och mina tår, skulle de förmodligen hålla med mig om att jag är den token som ibland bor i min spegel.


Men jag måste se. Jag måste veta. Tror nämligen att speglar är bra på att ljuga. 
Litar inte alls på deras kopiering av mig.




Mina naglar i juni
Mina naglar idag...innan jag klipper och lägger nytt nagellack...Visst  försvinner det fula... inte så himla långsamt som jag tror ...





Mitt hår i juni.
Mitt hår i juli.
Mitt hår idag.

Helt säker har det blivit längre

På något vis gör detta galna fotograferandet mig lugn.
Fast vad är det egentligen för en mystisk färg jag har på kalufsen?


8 kommentarer:

  1. Jag tycker du skriver så fantastiskt på något sätt (ja, jag har väl sagt det några gånger nu?!) - du delar med dej av det allra mest personliga och du gör det med sådan glimt i ögat att jag kommer på mej själv med att le som en toka. Och du, dendär tjejen både i din spegel och kameralinsen - hon har livslust, humor och vackerhet i en salig blandning! Om Shanti!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack fina Nina!!!
      Dina ord är guld värda.
      Kram

      Radera
  2. Jag säger som Nina, du är så direkt på ett ick-sentimentalt sätt som verkligen tilltalar mig. precis som bilderna på dig. Och det händer verkligen saker, naglarna ser mycket bättre ut och kalufsen är på väg! You go girl!

    SvaraRadera
  3. Jag ser det. Jag känner det. Förändringen. På dina foton. Och i din text. You go girl!

    SvaraRadera
  4. Jag kan såklart inte annat än att instämma med de andra. Förändringen både syns och känns. Jättefin är du! Och en toka ska man vara, det gör livet roligare. ;)
    KRAM!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ha ha ha!
      Med andra ord är det bara att fortsätta och toka sig!
      Kram själv!

      Radera