På väg till Sverige

I morgon åker vi till Sverige. Väskorna är i stort sett klara och barnen med. De vaknade i morse och ville åka på stubben. Det gör mig glad att de ser fram emot resan lika mycket som jag gör.

Känner att jag måste skriva något nu...vet inte om jag kommer att lyckas blogga alls på de tio dagarna jag är uppe.

Mina föräldrar har en stenåldersdator utan internet inkopplat...

Och sen är det så mycket man vill hinna när man är "hemma"...konstigt ord... hemma här eller där???

Man är väl hemma där man sätter ner sin resväska...fast rötterna...

Känns alltid så konstigt att vara på väg till Sverige. Är jag svensk egentligen efter nästan sjutton år här???... fy sjutton...

Svenskt pass har jag ju och inte har jag bett om italiensk medborgarskap som jag ju faktiskt kan göra...

Men det sitter ju inte i pappret nationaliteten. Var sitter den? I psyket?

Jag tror att jag blivit en konstig blandning. En hybrid som försöker ta det bästa av båda kulturerna men inte alltid lyckas så bra.

Hoppas att åtminstone barnen ska växa upp till en bra mix!