julen gör jag.
Grannarna städade ut hans föräldrar från Sicilien i morse.
De vet jag för de tog hissen fulla med resväskor.
En tagg av avund igen.
De har varit här sedan innan jul.
I en pluttig liten lägenhet där det redan bor ett par och en flicka.
Men de är farmor och farfar.
Därför kommer de och stannar länge.
Det är lyhört här.
Därför hörde jag även då flickans farbror och hans familj var här.
Huset fullt.
Så är inte vårt fall.
Så har det aldrig varit.
Jo, ja mina gamlisar har varit här typ sju gånger på 22 år.
Vad surar jag för egentligen???
Det är ju i stort sett vart tredje år.
High life!
Eller är jag fel ute?....matte är ju inte min grej.
Nej det är det då rakt inte.
Hur man än vänder och vrider på det hela så har de varit här vart tredje år.
Punkt slut!
Borde jag kanske nöja mig med.
Hmmmm!
Ja, vad säger man? Svårt att komma ihåg att man inte kan förändra andra, bara sin inställning till dem, när känslorna kommer. Svärföräldrarna har inte varit hos oss på flera år och har inte träffat sitt nya barnbarn än. Ska vi träffas så får vi åka dit. Känner väl ungefär som du. Svårt med familj... Kram på dig! (Och nu fick du mig att längta till Sicilien, suck, älskar det)
SvaraRaderaJag har aldrig varit på Sicilien...kanske borde åka dit ;)
RaderaKram
Min svärmor bor 10 mil bort, hon kommer efter mycket trugande två gånger om året, men det är nog för henne. Hon har aldrig någonsin på våra 31 år tillsammans önskat att vi ska komma med barnen och hälsa på. Hon blir glad när vi kommer men har aldrig själv tagit ett enda intiativ. Bodde vi i Rom är det tveksamt om hon hade kommit alls! Inte för att förta din historia, men dela att det här med släkt och familj inte är så lätt som Lotta skriver. Och ja, mina föräldrar är ju döda sedan länge, så det är tomt runt oss. Tänker att barnen kanske får en massa barn så har vi själva skapat en liten klan! Kram på dig!!
SvaraRaderaJa, Annika jag hoppas också på att få en himla massa barnbarn faktiskt.
RaderaKram