Vi behöver dem verkligen.
De där andningshålen.
Det är en rolig tid vi går igenom med lägenhets byte och allt.
Fast tung också.
Som när vi upptäcker att väggen i köket, där vi tänkt oss hela middevippen, är helt sned...
Ni förstår kanske...
Inte heller känns det som att sitta och titta på en farmor, som givit upp allt och pratar med väggarna, är en höjdare vi vill upprepa varje söndag.
Så visst är de livsnödvändiga de där rymnings-turerna.
Det handlar bara om att strosa lugnt runt en sjö.
Kolla in lite lätt vad som bjuds.
Inte låtsas om att minstingen hellre leker med telefonspel, på sin mobil utan sim.
Njuta av att stora pojken lyckas hitta ett "nästan" klätterträd.
Hunden som snodd på försvinner i det gröna.
Jag som försöker fånga glittret i den svarta vulkan sanden.
Fast det går ju inte.
Man måste uppleva det.
Synd för jag hade gärna velat visa er.
Valpen som inte kan motstå och tar sig en simtur i det spegelklara vattnet.
Båtarna som ligger mera på strand än i vatten.
Detta är vårt sätt att hålla huvudet kallt.
Åhh så fint trots att man inte ser glittret:-). Kram
SvaraRadera