Det blev inte bara en månad utan flera.
Upp till ungefär nio sammanlagt.
Han kom och reste igen.
Bodde i hennes lägenhet.
Pluggade när hon jobbade.
Lärde sig stryka.
Strök alla hennes tvätt.
Handlade. Lagade mat.
Var, med andra ord, hemma-man.
Han fick lära känna hennes släktingar.
Nu blandas minnena och hon är inte riktigt säker i vilken ordning saker och ting hände.
Säkert är att de upplevde Stenshuvud, Kiviks kungagrav, Simrishamn och Ales stenar med en skrikande systerdotter som annars var världens gulligaste.
Istället för att äta köttbullar satt hon under ett bord.
Bara en saftis kunde rädda dagen.
Men han lovade och svor att han aldrig någonsin skulle tänka om i valet att inte skaffa några som helst barn.
Nu blandas minnena och hon är inte riktigt säker i vilken ordning saker och ting hände.
Säkert är att de upplevde Stenshuvud, Kiviks kungagrav, Simrishamn och Ales stenar med en skrikande systerdotter som annars var världens gulligaste.
Istället för att äta köttbullar satt hon under ett bord.
Bara en saftis kunde rädda dagen.
Men han lovade och svor att han aldrig någonsin skulle tänka om i valet att inte skaffa några som helst barn.
 |
| Bilden är från något år efter...fast ungen är den samma...älskar henne i alla fall! |
Åtskilliga helger spenderades med hennes föräldrar, farmor och farfar och...faktiskt fanns hennes bror alltid där redan då...
Hon bar ju med sig det där som hände i Bolivia.
Om hon sen, efter långa svåra samvetskval, lyckades berätta i Stockholm eller på Capri eller i parken bakom hennes lägenhet...ja, det vet hon inte men det lättade.
Han blev ledsen men förlät.
De där veckorna de var tillsammans var intensiva.
De andra handlade om att planera för nästa möte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar