onsdag 21 maj 2014

Klokhet på en parkbänk

                                                                                            Blogga varje dag 21


Vi har ju inget riktigt flyt, jag och valpen, än på våra promenader.
Han har så mycket som ska luktas på och hundar och barn att hälsa på så det går lite hit och dit med kopplet.
Inte heller förstår han riktigt hur jag menar att man bör promenera på en romersk trottoar.

Det är därför som det händer titt som tätt att vi liksom snor in oss i kopplet eller andras koppel. 
Eller som häromdagen; att en krit randad man helt plötsligt står hel-irriterad mellan mig och Wish och har kopplet som hinder. Sur är det finaste ord jag kan komma på då jag ursäktar mig för att jag har en väldigt ung hund som inte fattar att folk inte vill hoppa över linor. Han muttrar på och är allmänt dum när jag halar in mitt busdjur bäst jag kan för att herr mentala ovighet ska komma fram.

Lite små ilsk fortsätter jag min lustiga dans/promenad med jycken. Antar att vi ser helfestliga ut för alla lägger liksom märke till oss. 
Det gör även herr V som sover ute året om. Just nu har han allt sitt pick och pack på parkbänken intill incidente jag just varit med om. 
Alla känner herr V. Han bor i vårt kvarter sen alltid. Någon har berättat om att han en gång hade en lägenhet här. Sen hände något. Nu bor han på gatan sedan många år. Flyttar runt lite på alla sina lådor och påsar. Ibland bor han länge i en port. Ibland vid några träd. Denna period bor han alltså på parkbänken. 

-Jag såg allt, säger han. Mannen gjorde det med flit. Han kunde ha gått åt andra hållet men undvek. 

- Just, det "han kunde"...fast han gör ju bara som så många andra, svarar jag. Går på i ullstrumporna.

-Det är just det jag precis läst om, säger den här "uteliggaren" som jag sett har ett stort bråck under magen en varm varm dag då han tvättade sig helt oberörd i en vattenpost.
Han använder ett italienskt ord jag aldrig hört och när han ser min uppsikt förstår han att jag inte är italienska...fast jag tror inte att det är så många italienare som kan det där ordet. 

Herr V går med mig en bit. Förklarar. Han läser massor. Kan massor. Mycket mera än många av de stelbenta människor som finns runt omkring oss.
Hinder ska man försöka komma runt. Inte stå blockerade framför och svära.
Han är klok som en bok.
Fast han bor på en parkbänk...eller så är det kanske därför.

2 kommentarer:

  1. Nu är du där igen. I mötet. Och du fångar stunden så väl.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Nina!
      Kram på dig med!

      Radera