Efter regn...

                                                                              Blogga varje dag 5

kommer sol.

Tänker alltid att turisterna måste bli helt galna när solen strålar som idag.

Måndag och allting.

Ser dem i shorts och sommarklänningar.

Jag skäms lite där jag står på bussen i vinterbrallorna som jag grävde fram i helgen som var kall och grå.

Tolv grader i morse.

Tjugofem nu.

Så mycket som ändras. 

För tjugo år sedan skulle jag också gått omkring lyckligt halvnaken.

Nu byltar jag på mig som om jag skulle åka skidor för att få svår andnöd så där vi middagstid när svetten dryper.

Nåja, Rom är sååå vackert i solsken.

Fast de där platanträden sprutar sina pollen bollar så att det ser ut som det snöar.

Fast folk fortsätter att låtsas att inte se vilka som stod först på busshållplatsen och bara drar före upp i fel dörr. Man SKA gå på fram och bak och ner i mitten. Alla gör hur som helst. Jag suckar och möter halvvägs på bussen en dam som bakifrån ska fram och stämpla biljett...alltså....

Fast solen skiner ju.

Och jag har varit på yoga.

Lämnat valpen alldeles själv.

Känner mig som en småbarnsmamma på rymmen.

Tänk om...

Men i fall...

Tur att jag andas djupt.

Tur att min lärare kommer och drar lite i armarna just där det behövs.

Favorit avslappningen då vi föreställer oss att sitta på stranden är en helt enorm hjälp.

Klart att lilla vovvsingen klarar sig själv.

Sover väl???

De gör de jämt, de där små.

Njuter av den helt underbara värmen och skalar av mig några lager...jacka, jeansskjorta...

Så är jag hemma igen;

Visst sov han välan???