Läxbråk igen...blir tokig tror jag...min son visade stort intresse för matematik i början av första klass och han var även duktig. Detta till min stora glädje då jag alltid boxats vilt med allt vad kalkyler och tabeller, och andra tortyr metoder för skolbarn, heter.
Helt plötsligt kan han varken lägga ihop eller dra ifrån. Han skriker och gapar att han HATAR skolan och alla läxor...efter ett tag hatar han mig också...
Hela helgen går åt till detta och all min ork...har aldrig förut tänk; Thank God it's monday!
I morse gjorde jag det...hemska mamma...
Blev lite tröstad över att även andra barn i klassen haft exakt samma problem i helgen...men, ändå känns det jobbigt...
Varför ska allt vara så motigt med denna pojke? Kommer det att lugna ner sig? Kommer det att bli annorlunda med nummer två som börjar skolan till hösten? Kräver de mera här i Italien av barnen än i Sverige?
Kan inte minnas den läxmängd de har här över helgen från min barndom...eller var det jag som helt enkelt inte brydde mig...
Lever jag kanske för intensivt mina barns problem?
Måste ta till mig Maricas tips och få utlopp för alla mina mamma-nevroser.
Ska skriva in mig på meditationskursen snarast möjligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar