Snabbköpsmorron

Farfar ringer just när vi gör oss klara för att dra iväg till snabbköpet och jag blir inte ens irriterad, som jag brukar bli, när han undrar om han kan komma och hämta barnen. Han har hört att de är lediga från skolan idag (helgdag imorron!) och vill ta dem till antingen Krubbornas- utställning eller Leonardo Da Vinci utställningen. Jag sätter bara mitt veto mot den senare då Mannen och jag tänkt ta dem dit en dag. Han hörs snopen men går med på det hela.

När han hämtar dem säger han att han kommer tillbaka med dem innan middag. Ingen ide att fråga vad det innebär eller om jag möjligtvis hinner med min yoga-lektion. Jag beger mig till snabbköpet stället.

Handla utan barnen innebär att inte behöva diskutera för varje matvara. Nästan allt innehåller en "present". Onödiga små plastgrejer som hamnar i en hög i ungarnas rum. Tänk att det sitter andra föräldrar på kontor någonstans och tänker ut hur de ska få in reklam leksakerna till och med i juice paketen...kan inte sluta förundra mig över vissa sätt att tjäna sitt levebröd!!!

Det ser ut som vi är i ransonerings tider på snabbis. Folk blir tydligen som tokiga av en enda liten helgdag. Eller är det julen som närmar sig för fort?Eller är vi inte längre vana vid att affärerna stänger en hel dag?

De som jobbar i affären kämpar febrilt med att proppa in nya matvaror på hyllorna medan jag och andra, smått irriterade, kunder kör slalom mellan dem och vilsna gamlingar som inte hittar favorit marmeladen.

Skyndar hem. Hissen upptagen. Flyttning på gång. De nya på vår våning.

Äntligen hemma. Stuvar in maten. Bäddar. Stänger fönsterna och tänder rökelse. Hinner jobba på min yoga matta i 40 minuter innan vildarna kommer med min svärfar. Det var väl det jag visste...jag hade aldrig hunnit med min lektion.