Hundbesök

Vi hade hundbesök igår. En två-årig Jack Russel. Mina barn blev som tokiga. Först lite rädda förstås...han knackade ju liksom inte ens på utan for in som en raket. I barnens rum stannade han och reste ragg och skällde på något som tog en stund för oss att lista ut vad det var: De två jätte mjukishundarna min minste son har på sin säng. Så klart att du blir rädd för två hundar som är mycket större än vad du är, även om du är världens tuffaste upp-stickare.

Därefter stannade han inte på hela kvällen. Hela tiden på gång...och jag som trodde att mina barn var outröttliga.

Min lilla pojke ville gärna klappa honom men vågade inte ens sitta på golvet. Det våldsamma mötet med en labrador valp på stranden i våras sitter i honom som cement. Inte hjälper det hur många gånger vi än förklarar att den stackaren bara ville leka och inte alls hade tänkt att pojken skulle bli rädd för att han blev omkull vält.

Men sen när energi paketet hittar en gammal boll i ungarnas röriga leksakskorg...han kanske kan komma och leta saker fler gånger!...vänder allt. Min son vill också kasta bollen till den tok-roliga hunden. De leker tills de nästan svimmar. Vi får tvinga dem att dricka vatten.

Mina pojkar somnar meddetsamma när han gått...två och en halv timme senare än vad de brukar.

Tanken på att ha hund dyker upp igen. Det skulle verkligen göra alla gott...var vi ska lämna hunden när vi reser till Sverige ordnar sig på nåt' vis...

Jag tänker om helt på morgonen när jag dammsuger bort allt hår den käre hundkompisen lämnat efter sig...så där skulle det ju bli varje dag...om man inte köper en Naken hund förstås!!!