Extra inlägg

I kväll tänker jag intensivt på den där mannen som kanske kanske säljer sin underbara lägenhet till oss.

I kväll möter han sönerna. Får stöd. Hjälp att hitta rätt. 

Någon som säger att han inte sviker sin döda fru bara för att han säljer sin kärlek.

Någon som känner honom väl och inte ser bara pengar och möjligheter i den materialistiska meningen.

Någon som vet vad HON hade tänkt eller tyckt.

Ja, det är i alla fall det jag hoppas.

Vi talade om det under kvällsmaten på vår lilla balkong.

Om de där minnena som ju mannen också har med lägenheten vi bor i nu.

Hans mormor och morfar levde här. 

Han kom hit första gången då han var en månad gammal.

Klart det känns.

Vi talar om det, för vi har just sagt hej då till två möjliga köpare.

Som kanske lämnar in anbud. Eller inte.

Mannen i vackra trädgårdslägenheten har redan fått ett anbud. Av oss.

Han måste svara innan torsdag.

Säga om han vill att vi ska ta över hans livskärlek...

Om detta samtalar vi med barnen.

Om detta och om att aldrig fästa sig för mycket vid saker och ändå behålla minnena.

Så viktigt att det förtjänar att extra inlägg.

Fast jag är uppe i 90 redan.

Sen...minns jag, när jag satt och bläddrade bland bilder i eftermiddags.

Upp kom farmors lilla lusthus...

Farmor och hennes kärlek för trädgårdar...

Det är inte utan att jag får gåshud...