onsdag 11 juli 2012

När jag blir stor ska jag inte bli...



...bagare! 
Faktum är att jag aldrig någonsin tänkt det heller. 
Fast jag fick lite blodad tand när jag lyckades så bra med minstingens födelsedags tårta.
Ingen super snygg konstnärligt dekorerad tårta.
Bara rätt och slätt; jordgubbstårta.
God var den.
Det var ju det som var målet också.





Efter att ha kollat in alla det där supermysiga bloggarna med tjusigaste bakverken tänker jag att; minsann om jag inte ska överraska familjen med lite muffins.
Inget hinder är det att jag aldrig någonsin prövat på att göra just muffins. 
Varför skulle inte jag kunna. Det gör ju var och varannan bloggare...eller?
Förr stoppade mig tanken på min mormor. Hon som alltid hade minst sju sorters, strängeligen, hemmabakade kakor redo på bordet när vi dök upp hela tjocka släkten. Tårtor ska vi bara inte prata om. Min mormor som aldrig blev ertappad med att smussla till barnbarnen ballerinakex eller fiffla med köpta pepparkakor.
 Jag tänkte liksom att jag inte alls skulle kunna leva upp till hennes nivå. Det hade bakningen i skolköket klart och tydligt utvisat.
Men så igen, varför skulle jag nu nödvändigtvis bli världsbäst på muffinsbakning med en gång?
Och skam den som ger sig. Och inte stoppar den fruktansvärda värmeböljan mig inte. Äta måste vi ju i vilket fall som helst...kanske inte nödvändigtvis muffins...men i alla fall.
Det går otroligt lätt. Snabbt med. Pillar ner lite jordgubbar i smeten...märks kanske inte men jag fullständigt ääääälskar jordgubbar.



Resultatet blir inte riktigt det jag tänkt. 



De ser ärligt talat ganska patetiska ut. 
Överkörda...

Fast barnen mumsar dom gladeligen i sig. - du mamma, de smakar pannkaka....

Ha ha ha där fick jag högsta betyg i alla fall.
För pannkakor är det bästa barnen vet.

2 kommentarer: