tag:blogger.com,1999:blog-6303016168256241173.post1032293003270466543..comments2024-02-19T09:15:18.821+01:00Comments on Pranayama i Rom: Söndag? (Blogga varje dag 116)Marikahttp://www.blogger.com/profile/15829043154871127729noreply@blogger.comBlogger2125tag:blogger.com,1999:blog-6303016168256241173.post-53320014744470783072014-08-25T17:00:12.536+02:002014-08-25T17:00:12.536+02:00Carina tar orden ur min mun här ovan.
Kram och hop...Carina tar orden ur min mun här ovan.<br />Kram och hoppas du hittar dej själv i allt det du skriver om, din väg - ditt sätt - och dina tankar!Ninahttp://yogahjartalopning.comnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6303016168256241173.post-29524903884139051292014-08-25T10:29:10.529+02:002014-08-25T10:29:10.529+02:00VI dömer alla ibland. Det hör nästan livet till. M...VI dömer alla ibland. Det hör nästan livet till. Men skillnaden numera är att vi kanske är mer medvetna om det. En medvetenhet som utvecklats genom yogan (åtminstone för mig).<br />Jag var själv väldigt snabb att döma förr. Jag tänker i det här fallet på att jag skrev mycket om det. Idag fortsätter jag naturligtvis att döma (och skriver om det ibland också). Jag dömer ut fåfänga, alltför många selfies på Instagram, smygrasism, oärlighet. You name it! Är nära att skriva om det också... men så tänker jag till. Jag väntar en stund och sedan svalnar ilskan/irritationen. Plötsligt känns det så dumt att skriva om det. Som att det räcker med att ha låtit tankarna attackera det jag stör mig på. Eller så skriver jag av mig på ett papper jag kastar efteråt (även om det var tänkt som mall till ett blogginlägg).<br />Detta beror förstår även på vilket stämningsläge jag är i. Mår jag dåligt är jag mer benägen att döma.<br />Så ja, jag tycker nog att vi får lov att fortsätta döma utan att gå omkring med dåligt samvete. Man kan ju döma på olika sätt. En liten irriterad tanke behöver inte utvecklas till hat.<br />Kram på dig!Carinahttp://stillhetnu.wordpress.com/noreply@blogger.com