söndag 8 november 2015

Yoga lektioner enligt Marika del 1. Ta skiten innan den tar dig (santosha).

Jag kanske aldrig utbildar mig till yogalärare.
Sitter inte där framme och beskriver asanas eller går runt och rättar, lägger min hand på yogisar.
Därför tänker jag att jag borde skriva om vad yoga är för mig.
Köra mina egna special lektioner.
On-line och allting.
Så då börjar jag idag med första lektionen; "Ta skiten innan den tar dig."

Det handlar om en söndag då saker och ting som ska bli en fin familjedag utlovar redan kvällen innan att föra skit med sig; tonåring säger att han inte önskar följa med till valpträffen hos hunduppfödarna.
Då låtsas vi som ingenting. Döva, typ. Väcker honom klockan 8 trots att han fräser och man ju vet att tonåringar behöver sova som bebisar ungefär...synd att han inte visste det som bebis då...
Naturligtvis blir det en sur en vi får med oss under mannens hot.

Då kör man första yoga övningen: andas djupt, tänker blommor, tar bilnyckel och tonåring och drar mot valpmötet. 
Sen låtsas man inget om att två stycken pojkar sitter i baksätet med hörlurar djupt inne i hjärnan medan mannen ger tips & råd om hur man kör en bil...det vet man ju inte själv vid 50 bast. 
Man fokuserar på att det ingenting gör att femmans växel finns trots att man envisas med att köra kilometers vis i fyran. 
Och det har ingen inverkan alls på en att mannen hela tiden pekar på sådant.
Farmor säger att vad gör det om hundra år när man liksom kör för långt fram vid ett stopp och en nervös typ tutar och gestikulerar och mannen under tiden kör en " menförfanserduintenågoteller...".
Andningen blir bara djupare och djupare när man parkerar på vackra gårdens gräsmatta och går ner mot hundpensionatsområdet. Solen strålar, bladen på träden faller gula och underbara.
Tonåringen suckar givetvis fortfarande men, what the hell...
Sen badar vi fullständigt i valplek. 
Beaglar och Corgis, så underbart. 
Wish jagar sin mamma och struntar fullständigt i att incest är förbjudet och att mamman ber honom fara och flyga å det bestämdaste. 
Man suger i sig ren luft. 
Andningen är jämn och djupast. 
Emellanåt möter man tonåringen som säger saker som; jamen, jag skulle ju lyfta tyngder...jamen, jag skulle ju gå ut med kompisar...
Till sist säger han; ta mig hem för f....
Mannen går i taket. 
Ändå lyckas man se daggdropparna som dröjer kvar, att en beagle- hanne man känner ylar när han han ser en och att nästan alla är glada.
Mannen har dock fallit till föga.
Överger tanken om att stanna på lunch, trots att jag just sagt att jag kan offra mig och äta bröd/tomater/potatischips medan andra äter grillat kött i olika varianter och rissallad med tonfisk...what ever...bara stanna i valpröran och ha det bäst. 
Minstingen är med på det och därför ryker det ordentligt, mellan bröderna,  när pappa ändrar kurs. 
Om Shati Om, kör man i hjärnan medan man samlar in söner och hund och går mot bilen. 
Lunchen intas på restaurang på vägen hem. 
En kikärts/kastanje- soppa slinker ner medan man tänker "tack!".
Visserligen blir man lite...lite sur när tonåringen, äntligen hemma, efter en dusch kungör att han inte tänker åka till kompisarna då han är alldeles för trött. Vi väckte honom på tok för tidigt på morgonen och han är trött...
Samtidigt ringer det på dörren och en utav minstingens (ni kanske minns att han INTE ville åka hem...) kompisar som kommer på besök...tydligen har de skickat meddelanden till varandra...
Då bara ler man och andas djupt och ringer sin far. 
Lite senare tar man sig den missade yogastunden man missat på morgonen. 
Och det är bra så.
Det är yoga.






5 kommentarer:

  1. Ha ha jag känner igen, det är som det är med tonåringar! Andas djupt, ha ha. Kram

    SvaraRadera
  2. Vilken dag och vilken yoga! Mitt i livet.
    Låter så kul med hundträffarna! Våra fyra beaglar skulle nog bli helt skogstokiga om de fick träffa andra hundar på det sätt du beskriver, särskilt den yngsta - han skulle nog äta upp allt och alla i ren och skär glädje :D
    Fina du ♥

    SvaraRadera
  3. Livet ❤️️ Yoga 🙏🏻

    SvaraRadera
  4. Det är yoga på riktigt. När den används i livet som livet är ibland.
    Så kan jag inte låta bli att fnissa, familjetid alltså. Med tonåringar. Det är inte alltid så himla enkelt.
    Men jag hade gärna varit med på den där hundträffen=))
    Kram och tack för dina peppande ord hos mig!!

    SvaraRadera
  5. Hahaha, klockrent! Känner sååå igen mig, även fast jag inte yogar utan bara är lite allmänt "andlig" och mediterar och sånt. Djupandas, tänker tacksamhet, tacksamhet, fokuserar på vackra träd, grönt gräs, andas, andas.... allt medan kaoset som kallas livet pågår runtomkring.
    Carina

    SvaraRadera