söndag 5 juli 2015

Ett dygn i mitt liv


Ja det är då ingen högfart på min blogg just nu. 
Jag har annat för mig helt enkelt. 
Som att åka på jobb-dygns-retreat till det vackra Subiaco i bergen utanför Rom. 

Där vi möttes på fredagen av ösregn och 24 grader mot de 36 graderna i Rom.
Och sen en helt underbar solnedgång...



Vi bodde på kloster. 
Trånga små rum där de lyckat klämma in två sängar i varje. 



Från mitt rum hade jag utsikt över bergen.
Dimman som lättar fick introducera min morgon yoga. 



Vi inte bara jobbade med krisberedskap.
Vi turistade också.

Besökte benediktinklostret. 





Och en sjö med vatten fall som vi febrilt letat runt efter, på oändliga vägar och med svetten rinnande längs ryggraden, innan vi äntligen kom fram och kunde stoppa fötterna i svalkande grönt vatten.



 De var ett trevlig dygn med både skratt och allvar. 
Vi upptäckte varandra och tyckte om de vi såg.

Och på klostret gick jag rakt på den ryska yogaläraren jag har i bland och som jag också gillar.  
Sen upptäckte jag att med i gruppen hade hon en annan kvinna som brukar yoga med mig och som jag tycker mycket om. 
Hon blev lika glad som jag. 
Fantastiskt sammanträffande som fick mig att tänka på hur saker och ting kanske har en mening. 
Att man möter folk som man behöver just när man ska.

Kvinnan talade om det där yoga-centret hon var där med.
Tänker att det kanske är så att jag borde gå dit. 
Samtidigt väcks ju min längtan efter att få åka på yoga helg/vecko retreat...vad som...
Innan vi skildes åt sa fina kvinnan; ditt hår har vuxit ut. Så fint!




2 kommentarer:

  1. Herrejösses vad vackert, jag kan nästan känna hur det luktar. Det är nåt visst med lukterna i Italien, här luktar nästan ingenting alls. Ja, det där med sammanträffanden är spännande att tänka på. "Slumpen är ingen tillfällighet" och så :-) Kramar!

    SvaraRadera