lördag 21 juni 2014

Farfars praktiska råd


                                                                                                     Blogga varje dag 52

När jag var liten tittade jag på Ville, Valle och Viktor.
Minns fortfarande boken "Farfars praktiska råd" som de alltid letade i efter hur de skulle göra när problem uppstod.

Det är den jag tänker på när folk spyr goda råd över mig.
Precis som när första barnet kom.
Precis som när cancern kom in i mitt liv.
Alla vet så bra.
Alla tycker att de kan tipsa.

Problemet är väl bara att jag inte bett om några sådana.
Goda råd.
Mitt val har jag gjort utifrån vad jag och min familj kommit fram till.
Det borde vara gott och väl så.
Fast jag förstår ju de som tycker att jag är en osocial typ som föredrar min lilla hundbebis än de...i och för sig...vackra nordiska skogarna, vindarna och sommarljuset.

- Du kan ju ta honom med dig!
Tycker de. Farfars- gänget.
-Det e välan bara o stoppa in hunden i transportburen och dra liksom....

Inte riktigt.
Han måste ha alla papper i ordning först och det är en hel del jobb med det vad jag förstått.
Sen måste man boka i tid så att det inte är för många djur som ska ombord.
Min hund väger redan över 6 kilo vilket betyder att han kommer över de där 7 kilona som man ska väga inklusive transportbur. Då får han resa i bagage utrymmet. Allt är genomtänkt för hundar och de blir långt i från dåligt behandlade. 
Man måste checka in honom en timme innan vi checkar in...detta innebär att han är borta från oss i tre timmar. På ett ställe han aldrig varit. 
Kanske med andra nervösare djur omkring sig.
Sen får man hämta honom när alla väskorna kommit av.

Ja, jag funderar ju vidare på detta.
Till nästa år kanske...
En vän säger att en tom transportbur till en hund han sålt i ett annat land kommit bort.
Någon pratar om stress så svår att man måste ge lugnande...
Flygbolag som ändrar regler stup i kvarten.


Nä, det är alls inte bara att packa ner lilla hjärtat i kappsäcken.
Men om ni där ute i cyberrymden har några fler positiva rese berättelser att ge mig så kanske jag kan samla på mig lite mod till nästa år.
Tyvärr har jag bara hört de där negativa essäerna.
Eller positiva från de där som har så små hundar att de kan vara med inne på planet. 

Faktiskt sitter jag och ber om ett farfars praktiska råd.
Har ni det, att ge mig?



2 kommentarer:

  1. NEJ att lämna det där lilla hjärtat ensam i en bur tre timmar, jag förstår dig! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Plus två timmar och tjugo minuters flygresa...

      Radera